suomeksi på svenska in English auf Deutsch
Snellmanien Sukuyhdistys Ry
Etusivu  | Sukuyhdistys  | Suvun historiaa  | Sukututkimus  | International Forum  | J.V. Snellman 2006  | Muuta  |
Släktens rötter
Olof Jönsson Snellman
Hans och Johan
Peter, Gerhard och Samuel


webmaster(ät)snellmansuku.fi

Vår stamfader Olof Jönsson Snellman

För att börja historien om den finska grenen av släkten Snellman från det skede det finns säkra uppgifter, måste vi börja vid vår västkust och Olof Jönsson Snellman. Hans födelseort eller –år är okänt. Det antas att han föddes ca 1630, men det har inte säkert kunnat bevisas. Olof Jönsson anlände till Finland uppenbarligen någon gång i mitten av 1650-talet, möjligen till Vasa. Uppenbarligen bodde han inte länge i Vasa, utan förflyttade sig söderut längs vår västkust. Hans nästa boplats var uppenbarligen Kristinestad, där han påstås ha verkat som skräddarmästare 1663. Till slut flyttade Olof Jönsson år 1668 eller -69 till Nystad där han levde och verkade hela resten av sitt liv, dvs. i över trettio år. Olof Jönsson verkade där som borgare och rådman genast från det år han anlände. Uppenbarligen uppnådde han en förhållandevis god framgång och också uppskattning. Det här framgår av att han under de trettio år han tillbringade i Nystad arbetade förutom som borgare, skeppsredare och rådman, också som stadens viceborgmästare och var postmästare med arvode baserat på de enskilda posttaxorna 1676 - 78. Dessutom valdes han 1678 efter knappt tio år i Nystad att representera fyra av västkustens städer (Kristinestad, Björneborg, Raumo, Nystad) som borgerskapets representant i Sverige under lantdagen i Halmstad. Det har bevarats ett intressant historiskt bevis och en anekdot över hans lantdagsrepresentation. Olof Jönsson var uppenbarligen inte nöjd med den ersättning han fick för att delta i lantdagen, utan skrev – på tyska, vilket stärker misstankarna om tysk bakgrund – till Vasaborgs grevinna Anna Sofia (som bodde i Oldsburg) och bad om en tilläggsersättning för sin representation vid lantdagen.

Det att vi vet att Olof Jönsson levde och var framgångsrik här svarar naturligtvis inte på frågan hur och när han förirrade sig till Finland, Kristinestad och Nystad. Om detta är vi tvungna att enbart framställa gissningar. Vår förfader lämnade – trots sin skrivkunnighet – inte efter sig någon självbiografi till glädje för sina efterkommande, där han skulle ha rett ut motiven för sina förehavanden och beslut. Vissa saker kan vi dock gissa oss till, eftersom vi till all lycka känner till en del fakta som kan förklara Olof Jönssons hitkomst. Under 1600-talet levde man i hela Europa och därmed också i Finland i ett ståndssamhälle. Människornas yrkesval och karriärutveckling (modernt uttryckt) påverkades, förutom av eget tycke och förmåga, av släktförbindelser, familjens yrke mm. i märkbart högre grad än nu. I Olof Jönssons fall verkar det också klart att släktförbindelserna har spelat en stor roll vid bestämning av livsinriktningen.

För Olof Jönsson har troligtvis den viktigaste faktorn varit hans förhållande och förbindelse till den tyskättade Stålbomska släkten, vars första representanter uppenbarligen anlände till Stockholm i slutet av 1630-talet, och en del av dem senare flyttade till Finland. Av släkten Stålbom uppnådde många betydande positioner i städerna på vår västkust i slutet av 1600-talet. Olof Jönssons första fru var Kristinestads borgmästare Hans Stålboms dotter Elisabeth, som på så sätt blev hela vår släkts stammoder. En lika viktig person beträffande Olof Jönssons karriär bör också hans inflytelserika svåger Johan Stålbom ha varit. Johan utnämndes, vid samma tidpunkt som Olof Jönsson flyttade till Nystad, till fogde eller inspektor i pensionsförläningen för Sveriges regentsläkt, Vasaborgs grevskap. Sin tjänst skötte han just ifrån Nystad. Vasaborgs grevskap omfattade på den tiden 704 gårdar, vilket betydde att Johan Stålbom själv var åtminstone en regional storman, vilket förmodligen enligt tidens anda inte skadade ställningen för den släkting som bodde i samma småstad.

En stor del av det ovan nämnda är givetvis spekulationer, då de existerande skriftliga källorna från den här tiden inte analyserar eller begrundar de faktorer som påverkade Olof Jönsson och hans hustrus släkter. På lika svag is befinner vi oss om vi försöker bedöma Olof Jönsson som människa. Vi kan naturligtvis inte veta särskilt exakt hurudan han var till sin läggning, men något kan vi ändå säga. Det verkar som om han inte var någon så kallad lättsam och lättillfredsställd person, utan han höll noga fast vid sina rättigheter och var kanske rentav grälsjuk. Det här påvisas genom att han ofta var part i rättsmål med andra borgare och magistraten. Månne en viss eldfängdhet är ett släktdrag; till exempel J.V. Snellman var ju också känd för sitt häftiga humör och sin obeveklighet.

Kummeli Group Oy